-

Har rensat och sorterat bort en massa ifrån lillemans del i garderoben och såhär ser det ut nu.

Fr högra hörnet: Bodys, Mjukiskläder, byxor.

Ovanför glasslådan är nappar, i lådan sockar och tossor, följt av småskor, mössor(under gossedjuren) och pyjamasar.

Ytterkläderna hänger i en annan garderob och det som blir förstort är undan plockat.

En speciell grej som jag längtar efter är att ta på han pyjamasen på kvällen, vet inte varför men det är bara något särskilt med det...

Nu börjar trädens löv ändra färg och eventuellt så faller dom ner. Jag lovade Sigge att när löven började falla från träden så kommer han få en kusin. Idag har jag rensat hans del i byrån från kläder som blir alldeles för stora i början. Det går inte ens sätta ord på hur mycket jag längtar efter våran fina pojke som ska fylla ut alla dessa kläder. Hur det kan finnas så mycket kärlek till någon man inte träffat än, och hur man kan längta med varenda millimeter av kroppen. Nu blir varenda rörelse innifrån en kärleksbekräftelse och en påminnelse om hur mycket vi längtar. På söndag är det precis två månader tills han är beräknad. Jag har vetat om honom i sju månader nu och har inte träffat honom än, men kan endå inte ens föreställa mig att mitt liv skulle se ut på ett annat sätt än vad det gör nu. Våran fantastiska lilla pojke, som vi blivit välsignade med, och kommer älska föralltid.

Snart så ses vi, och det kommer bli bättre än någonting annat.

Vaknade när Arvid for imorse, mer död än levande då jag aldrig stiger upp före klockan 10.

Av någon dum anledning bokade jag in MVC redan klockan 8:30 på morgonen...

Ska iallafall bli trevligt att få inleda dagen med dom finaste små hjärtslagen.

Sen bär det av luleå för att luncha och sätta sprätt på lönen med mami!

Går nu in i sista trimestern, kan inte fatta att det snart är så nära.
Samtidigt som vi båda två längtar ihjäl oss efter våran lilla kille i magen, så intalar vi varandra att det är mycket bättre för oss alla om han stannar där han är några veckor till.

Från en sak till en annan. Igår kände jag en regelbuden liten rörelse i magen som kändes betydligt mindre än en spark. Tänkte först att han kanske slog men näven för att det var mindre kraft, men sen kom jag på det.

Lillemannen har ju hicka, inte konstigt med tanke på hur mycket vatten han sväljer.

Tyckte det var sjukt häftigt att vi utanför kunde känna det också.

Nu börjar det hända grejer, det är ju bara 12 veckor kvar.(!!!!)

Skulle ha bloggat om alla kläder och magen idag, men har glömt telefonen hos min syster så har inga bilder..

Just nu är Arvid hos sin mormor och morfar och ska hämta en massa filmer från då han var liten.

Han var verkligen världens sötaste lilla kille, håller tummarna att våran blir likadan, och inte ärver mitt heta humör hehe.. 

En snabb uppdatering och livsbekräftelse efter en veckas tystnad.

Har haft bästa tänkbara veckan i Skellefteå med mina fina vänner.

Har hunnit med två babyshowers (Lilleman har fått så mycket fint, ska ta kort och visa här sen!) , trästocks och mys med familjen. Tack till alla som var inblandade!! ♥

Nu har magen förresten tagit en växarspurt igen, och nu är det liv i lådan vill jag lova, bara 12 veckor kvar!

Två nya nappar införskaffade på lappis.

Mer passande text är svårt att hitta för hur jag känner för det lilla livet som lever loppan i min mage. Köpte även två till mosters ögonsten som ligger och gror i magen.

 Ifall att du inte visste så ska jag bli moster igen i december, mycket bebislycka på gång!